Eit djupdykk i Oslo sitt matavfall. Fortsätt läsa Frå grøne posar til gass og grøne jorder
Se vårt nye kart over fyllestasjoner for biogass og hurtigladere for elbil i Skandinavia.
Eit djupdykk i Oslo sitt matavfall. Fortsätt läsa Frå grøne posar til gass og grøne jorder
I dag setter AGA gravemaskinen i gang for bygging av den første fyllestasjonen for flytende- og komprimert biogass i Norge. Biogass-stasjonen på Furuset skal levere det mest bærekraftige flytende drivstoffet som er å oppdrive. Fortsätt läsa Nå kommer det kortreiste drivstoffet for fullt
Biogass kan lages av kloakkslam, matavfall, planterester og husdyrgjødsel. Og gassen kan utnyttes som energi til drivstoff, oppvarming eller i el-produksjon. Potensialet i produksjon av biogass er stort, for er det én ting det finnes mye av på norske gårder, så er det husdyrgjødsel. Fortsätt läsa Biogassproduksjon på gård – Hvilke muligheter finnes?
Kalnes vgs i Sarpsborg bytter ut sine gamle dieselbusser med nye miljøvennlige biogassbusser. Fortsätt läsa – Det var et enkelt valg
Biogasbil är kanske det enklaste alternativet att byta till. Det är ingen större skillnad mellan den och en vanlig bensinbil förutom att du kan köra på ett svensktillverkat, förnybart bränsle istället för på importerade fossila drivmedel.
– Det pratas mycket om elbilar idag. Det är bra, men för de som inte har laddmöjligheter hemma finns i stora delar av Sverige ett väldigt bra alternativ – bilen som drivs av lokalproducerat bränsle – biogasbilen, säger Martin Prieto Beaulieu från Gröna bilister.
Biogas produceras av bland annat avloppsslam, matavfall och gödsel. Det är faktiskt det bränsle som har lägst klimatpåverkan. Dels ersätter biogasen fossila bränslen och eftersom gasen tillverkas i Sverige minskar behovet av bränsletransporter. Samtidigt gör en större efterfrågan på biogas att svenska gårdar blir mindre beroende av importerat gödsel eftersom biogastillverkning har ekologiskt gödsel som biprodukt.
– Om vi använder biogas producerad i Sverige kan vi också räkna de arbetstillfällen som skapas lokalt i bygden till de positiva effekterna av ökad efterfrågan på biogas. Ju fler som kör på biogas desto bättre för Sverige, säger Martin Prieto Beaulieu.
Idag är infrastrukturen för biogas i landet, från Gävle och söderut, väl utbyggd och planeras att byggas ut ytterligare under 2018.
Precis som med de fossila bränslena så varierar priset på biogas (fordonsgas), men sett över tid ligger priset runt 15-20 procent lägre än för bensin och diesel. Alla gasbilar har dubbla tankar, en för gas och en för bensin. Bensintanken tar vid när gasen tar slut, så den sammanlagda körsträckan blir längre än med motsvarande bensinmodell:
– Jag kör själv gasbil sedan tre år tillbaka. Det funkar alldeles utmärkt. Det bästa är att jag kan köra med gott samvete. Jag bidrar till att samhället får avsättning för sina restprodukter och jag vet var gasen kommer från: svenska skolor, restauranger, hotell, hushåll och jordbruk. Pengarna jag tankar för stannar i Sverige istället för att betala för import av sämre bränsle från Ryssland eller Saudiarabien. Det känns väldigt bra, säger Martin Prieto Beaulieu.
Biogasbilen är ett hållbart alternativ till ett bra pris redan idag. Med reducerat förmånsvärde är gasbilen bra också för tjänstebilsföraren. Från och med 1 juli 2018 får gasbilar 10.000kr i bonus.
Gasbilen har all komfort, räckvidd och möjligheter till dragkrok och dessutom dubbla tankar om tankställe skulle saknas.
Det finns idag 25 personbilsmodeller på marknaden, och på transportsidan alla storlekar av lastbilar med gasdrift. I Trollhättan finns också företaget BRC Sweden som utrustar bilmodeller som inte är fabriksbyggda för gasdrift, inklusive arbetsfordon, med gastankar.
Även på begagnatmarknaden finns många gasbilar.
Precis som med grön el så kan du välja att aktivt köpa ren biogas genom gröngas-principen. Det innebär att när du tankar en viss mängd fordonsgas vid ett tankställe så rapporteras kvantiteten så att motsvarande mängd biogas fylls på i det totala systemet vilket gynnar den lokala biogasproduktionen.
Biogasen vi kör bil på innehåller 97% metangas. I andra länder tankas samma bilar med fossil metangas, så kallad naturgas vilket ger betydligt högre klimatpåverkan. Biogas tillverkas under tre veckor från olika sorters avfall som gödsel, avloppsvatten, matrester eller växtrester från jordbruk.
När du vill hitta en gasmack ska du leta efter skyltar med texten “Fordonsgas”. Fordonsgas är en beteckning på en blandning av biogas och naturgas. Förklaringen till att det inte står Biogas på skyltarna är att alla delar av landet ännu inte kommit upp i en produktion som täcker behovet hos Sveriges över 50 000 bilar och bussar som tankar gas. 2016 var andelen i snitt 82% vilket är högst i världen. På andra plats ligger Kalifornien på 50% biogas i sin gasmix. Vill du bidra extra till ökad biogasproduktion väljer du Biogas100-produkter när du tankar.
Biogasproduktion är ett väldigt smart sätt att ta hand om samhällets avfall. Maximal klimatnytta gör biogasen när den används för att ersätta bensin och diesel. Jämfört med fossila bränslen minskar biogasen också städernas haltskadliga luftföroreningar.
Källor:
http://www.fordonsgas.se/gasfordon
http://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/
http://www.miljofordon.se/bilar/gasbil/
Greve Biogass og VEAS får begge støtte av Enova for å bygge anlegg for biogassproduksjon. Det ble offentliggjort under Enovakonferansen i Trondheim. Fortsätt läsa Over 150 millioner til biogass
Det var fem år sedan senast, men nu byggs tankstationer för biogas i Fyrbodal igen. Första stället där spaden gått i jorden är Strömstads kommun. Enligt planerna ska Strömstadsborna kunna tanka grönt i april nästa år.
– Det känns väldigt bra. Det är något vi motionerade om till fullmäktige redan 2011. Det är också en oerhört viktig del i vårt övergripande mål om att ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030, säger Strömstads kommunalråd, Peter Dafteryd.
Det nya tankstället för biogas byggs i Hålkedalen vid södra infarten till Strömstad. Bakom satsningen står Trollhätteföretaget BRC Sweden som har avtal med Brålanda gas om leveranser av biogas. VD för BRC Dennis Staaf besökte i veckan byggplatsen.
– Det finns mycket vi kan spela med och förhandla om när det gäller affärsmöjligheter, men naturen kan vi inte förhandla med. Vi måste sikta på att bli fossilfria, säger Dennis Staaf.
Peter Dafteryd hoppas få köra kommunens första gasfordon redan inom kort. Strömstads kommun har beslutat att successivt förnya bilparken med gasfordon. Den första levereras före nyår, 2019 ska ytterligare ett 20-tal gasbilar tillföras.
– Samarbetet med kommunen ger en plattform för vår etablering i Strömstad, säger Dennis Staaf. Nu hoppas vi att fler företag och privatpersoner följer efter och väljer gasfordon.
Företaget BRC Sweden har beviljats statligt stöd från Klimatklivet för satsningen i Strömstad och planerar även för utbyggnad av biogastankställen i Mellerud, Dals-Ed och Bengtsfors under det kommande året. Med den nysatsning på infrastrukturen som sker, ser Dennis Staaf positivt på framtiden för bränslet.
-Nu är det riktiga medvindar för biogasen. Alla har ju även förstått att biogasen är den närmaste vägen fram för att bli fossilfria. Så vi ser, både på tunga och lätta fordon, att det är vägen fram.
Sedan tidigare finns tankställen för gas i Håby, Lysekil, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan och Brålanda.
Vi vet at biogass er verdens mest miljøvennlige og etiske energisystem, (Null netto CO2 i det totale miljøregnskapet, og løser en miljøutfordring med avfallet.) samt det beste miljøvalget for lokal transport ved biogasslastebiler. Fortsätt läsa 6 myter om biogass – Og riktige svar
Genom projektet Hela Gröna Vägen driver vi på omställningen till fossiloberoende transporter, ett viktigt sätt att minska klimatpåverkan och bidra till bättre folkhälsa. Omvärldsanalyser från Nevs, Fordonsgas och Gröna bilister visar att gränsregionen är på rätt väg i satsningen på fossiloboeroende.
I Fyrbodal/Östfold/Follo ser vi nu resultatet av två års arbete inom projektet Hela gröna vägen. Under referensgruppsmötet i Trollhättan den 16 november berättade den svenska projektledaren Morgan Ahlberg om framstegen. I gränsregionen ses tillväxt både på infrastruktursidan, med fler biogastankställen. Laddstolpar finns nu i så gott som samtliga kommuner inom projektområdet och många kommuner är på god väg att byta ut sina fossildrivna fordon till sådana som går på el eller biogas.
I Östfold har kommunerna gjort en gemensam upphandling av elcyklar och fler bibliotek har sållat cyklar till böcker för utlåning. Dessutom arbetar man här med ett spännande projekt där kommuner kan låna fossilfria elmaskiner, allt från hjullastare till motorsågar och lövblåsare och testa i verksamheten. Utmaningen framöver är att hitta ännu fler och kraftfullare maskiner, med målet att ersätta sådana som går på fossila bränslen.
– Bygg- och anläggningsmaskiner orsakar betydande lokala utsläpp, en beräkning i Oslo visade att det stod för så mycket som en tredjedel av de lokala utsläppen, berättar Guri Bugge från Östfold Fylkeskommune.
Bland de som gästade referensgruppsmötet var Nevs kommunikationschef Fredrik Fryklund, som berättade hur Nevs ser på framtiden. Företagets vision lyder ”Mobilitet för en mer hållbar framtid” och en affärsplan baserad på ”elektriskt, delat och självkörande”.
Föroreningar och köer är jätteproblem på många håll i världen. De är också de främsta drivkrafterna bakom Nevs existens och bakgrunden till att kinesiska bolag investerat 10 miljarder i företaget. Målsättningen är att leverera sömlösa transporttjänster till många människor.
– Omställningen kommer att gå fort, vi vill inte att folk ska köpa Nevsbil, men däremot åka i Nevsbil, säger Fredrik Fryklund.
Niklas Sunnerhäll från Fordonsgas berättade om expansionsplaner och ökad efterfrågan på gas. Dels inom lantbruket, där man ser möjligheterna att sluta kretsloppen lokalt genom att driva maskiner på biogas. Dels inom industrin som också visar ökat intresse för biogasen. Idag ses också satsningar på infrastruktur för fordonsgas i Europa, inte minst för tunga transporter.
Tillgången på fordon är god över hela linjen, från personbilar till lätta lastbilar, och såväl Volvo som Scania och Iveco har lanserat tyngre gasdrivna modeller.
Johanna Grant från Gröna bilister berättade om utvecklingen för att nå 2030-målet.
Det går åt rätt håll, men än så länge alltför långsamt (miljöbarometern.se). Det behöver bli lätt att göra rätt och svårt att göra fel. För att komma åt bilberoendet och slentrianbilåkandet är det viktigt med ökat fokus på beteendefrågorna. Bilpooler kan vara ett bra alternativ, inte minst i städerna. Dessutom välkommet med satsningar på innovativa digitala plattformar där man kan prenumerera på de transporter och den kommunikation man behöver. Även enligt Johanna Grant finns mycket som tyder på att omställningen går fort och att vi kan komma att se en ketchupeffekt inom sådana transporttjänster inom fem år.
– En mobilist reser när det är nödvändigt, fossilfritt och sömlöst, utan för många hinder och väntetider.
Johanna Grant tipsade också om Gröna bilisters konferens Mobilitet och beteende som kommer att hållas den 15 mars i Uppsala.
I Vänersborg ökar antalet fordon som drivs med el- och biogas. Nu är en dryg tredjedel av kommunens fordonsflotta fossiloberoende. Bland de verksamheter som bytt bort det fossila, finns hemtjänsten i Brålanda, som tankar biogas från Dalboslätten i sina bilar.
– Det känns extra bra att köra på biogasen när man vet att det är så nära här den produceras, säger Elin Larsson på hemtjänsten i Brålanda.
När kommunen köpte in åtta nya fordon till verksamheten i Brålanda valde de sådana som går på biogas i linje med att kommunen satsar på en fossilfri fordonsflotta senast 2030.
– Det var spännande. Jag hade aldrig kört på biogas förut, och många andra hade inte gjort det heller, säger Elin Larsson på hemtjänsten i Brålanda.
Biogasen hemtjänsten kör sina fordon på är producerad av ett tiotal lantbrukare på Dalboslätten. Genom Biogas Brålanda framställer de biogas från lokalt avfall, gödsel och livsmedelsrester. Biogas transporteras sedan från gårdsanläggningarna i ett ledningsnät till en uppgraderingsanläggning där rågasen blir fordonsbränsle.
– Det som är största poängen med biogas är att vi använder avfall och förädlar det, säger en av producenterna Per-Olof Hilmér på Bäckens gård.
Han tycker att det är positivt med den ökade fokusen på fossilfrihet inom transportsektorn. Det kan leda till en förändring som är viktig, inte minst för våra barn- och barnbarns framtid.
– Biogasen kommer inte lösa alla problem, men den är en del av lösningen. Just nu pratas det mycket om elbilar och det är jättebra, för det sätter fokus på att vi måste ändra vårt beteende.Kan man försöka bidra på något vis, om alla gör det och visar att vi vill går åt det här hållet. Då blir det någonting av det, säger Per-Olof Hilmér.
Se vårt nye kart over fyllestasjoner for biogass og hurtigladere for elbil i Skandinavia.
Prisøkningen på biodrivstoff i Norge har gjort at store aktører som Posten og Bring nå velger å gå tilbake til fossil diesel. Biodrivstoffet HVO koster nå to til tre kroner mer enn vanlig diesel, skriver Aftenposten og VG.
Ved årsskiftet ble HVO mindre tilgjengelig på grunn av nye norske krav til råstoffet palmeoljeavfall. Dermed selger drivstoffselskapene heller til land som ikke har disse kravene til sporing.
Men er løsningen på klimaproblemene å gå tilbake til fossil diesel når det allerede finnes et godt og levedyktig alternativ som ikke har opplevd den samme prisøkningen, har holdt seg stabilt i pris og har mulighet til å øke produksjonen hvis markedet er der?
– Stortingsflertallets satsing på biodrivstoff har løfterike målsetninger og gode motiver. Men både når det gjelder verdiskaping, jobbskaping og lokal utnyttelse av råvarer, er det bom. Årsaken er at de har glemt biogass, sier Jens Måge, Fagrådgiver i Avfall Norge.
Biogass kan dekke hele 20 pst. av dagens veitransport i Norge. Satsing på biogass gir reduserte klimautslipp både innen avfall, transport og landbruk – alle næringer hvor Norge er forpliktet til å kutte 40 pst. CO2 fra 2005-nivå innen 2030. Norske biogassanlegg produserer 100 pst. klimanøytral biogass fra lokale avfallsressurser som matavfall, kloakk og husdyrgjødsel. Biogassen brukes i busser og tungtransport. Den kan også brukes i biler og ferger. Utslippene går ned globalt, og lokalt gir en gassmotor i tillegg så å si ingen NOx-utslipp, og 30 pst. reduksjon i sot og partikler sammenlignet med en dieselmotor.
I biogassanleggene produseres det i tillegg biogjødsel. Når denne erstatter kunstgjødsel bidrar det til ytterligere reduserte klimagassutslipp. Dermed blir næringsstoffer fra organisk avfall resirkulert, og god matjord bygges opp. I et perspektiv hvor vi vet at verden står overfor fosformangel er dette med å gjøre norsk matproduksjon mer bærekraftig.
– Dette er sirkulær økonomi i praksis. Ressursene tas vare på i et kretsløp. Vi skaper rett og slett store verdier fra avfallet som gir arbeidsplasser lokalt, forteller Per Wennerberg, prosjektleder i Biogass Oslofjord.
Norsk biogass produseres av avfall, og det er store avfallsstrømmer å ta av som i dag ikke utnyttes. I et ressurs- og klimaperspektiv må vi utnytte dette bedre. Avfall Norge og Biogass Oslofjord har nylig publisert en rapport om verdiskaping fra biogass på Østlandet. Tallene bør ha overføringsverdi til hele landet, og underbygger at satsing på biogass fra norske avfallsressurser kan skape 20.000 arbeidsplasser, dersom samfunnet velger å satse.
Biogass kutter utslipp i ikke-kvotepliktig sektor både innen avfall, landbruk, hav- og skogbruk, transport og lager flest arbeidsplasser. Da må biogass også være med i målsetningene som nå meisles ut for biodrivstoff i Norge.