Nyhet Archives - Sida 13 av 14

Uddevalla kommun satsar på en fossiloberoende fordonsflotta

Hemsjukvården i Uddevalla är bland de verksamheter som har fått en elbil, men kommunens arbete för en fossilfri bilpark är mer omfattande än så. Vi tog ett snack med Jörgen Storm, som är chef på den enhet i kommunen som ansvarar för fordonen.

Liksom alla andra kommuner i Fyrbodal, Östfold och Follo har Uddevalla skrivit under budkavlen om att ha en fossilfri fordonsflotta år 2030.

– Politikerna har skrivit på budkavlen om 2030 och jag ser det som min uppgift att hjälpa kommunen att nå dit, säger Jörgen Storm.

Samlat ansvar för fordonsflottan

Tidigare var ansvaret för verksamheternas bilar mer spritt inom organisationen, men nu ligger det samlat hos en fordonsgrupp som ansvarar för allt från leasing till skötselavtal och kontakt med kommunens olika verksamheter.

– Många tycker det är skönt att någon sätter sig in de här frågorna, ser man helheten tror jag att det är bra att samla kompetensen kring våra bilar. Det handlar om att få rätt fordon till rätt plats, säger Jörgen Storm.

Han tar som exempel att en dieselbil inte är så bra för att köra korta sträckor med många stopp, eftersom filter sätts igen och kräver service. Inom sådana verksamheter kan därför en elbil göra ett bättre jobb. För de verksamheter som behöver köra längre sträckor prioriterar kommunen idag elhybrider och gasfordon.

Nya fordon kräver ny laddinfrastruktur

Fordonsmarknaden utvecklas just nu oerhört snabbt, samtidigt råder ett moment 22-läge när infrastrukturen för att tanka fossilfritt inte riktigt hänger med.

– Jag tror på mångfald i fordonsflottan och hoppas på att infrastrukturen för gasstationer och laddstolpar byggs ut. Nu har vi ansökt om pengar från Klimatklivet för att få fler laddstolpar. Fram till dess är det gas- och elhybrider som är populärast, men det en bra början. Vi har nu bilarna i tre år innan de byts, och tre år framåt i tiden tror jag att det finns många fler fordon att välja mellan på SKL:s upphandlingstjänst Kommentus som vi använder.

Nöjda med elbilen

Bland de som har testat elbil i verksamheten finns hemsjukvård Väster i Uddevalla, där Emma Engblom är sjuksköterska.

– Den är som vilken annan bil som helst, inget konstigt alls och den är väldigt tyst, säger hon.

Elbilen de använder, en Nissan Leaf, går ungefär 20 mil på en laddning och laddas med motorvärmare på parkeringen. Eftersom den bara används för hembesök hos patienter inne i stan, känner hon ingen så kallad räckviddsånget – stress över att batteriet skulle ta slut, och hon rekommenderar andra att också testa elbil.

– Det är det med utsläppen och miljön, så de som har kontor här i stan och inte behöver känna att de riskerar att behöva panikladda på vägen…Ja jag tycker nog fler skulle ha elbil.

Klicka här för att läsa mer om Naturvårdsverkets klimatinvesteringsstöd Klimatklivet som ska gå till att minska utsläppen på lokal och regional nivå.

Så går vi vidare mot 2030-målet

Hur når vi målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030? Många goda idéer presenterades under Gröna bilisters konferens Mobilitet och beteende i Uddevalla. Såväl föreläsare som deltagare bidrog med sina inspel till den kraftsamling som krävs. Välkommen att ta del av dagens presentationer och intervjuer!

Johanna Grant, ordförande Gröna bilister inledde med att presentera 2030-målet och ordet för dagen och framtiden – mobilist. En smart mobilist reser när det är nödvändigt, med fossiloberoende resslag och sömlöst utan skarvar.

Johanna Grant, ordförande Gröna bilisters presentation

Per Östborn, från Gröna bilister presenterade de kommunindikatorer organisationen tar fram och som mäter utvecklingen mot 2030-målet. Lägesanalysen från Sverige visar att det är stor spridning i förutsättningarna för hållbar mobilitet – kollektivtrafik, cykelbanor, bilpooler med mera, i landets olika kommuner. På nationell nivå går utvecklingen långsamt, men den stora variationen mellan kommunerna talar för att mycket går att åstadkomma för den kommun som satsar.

Per Östborns presentation av kommunindikatorer

Fredrik Holm, författaren av Gröna Bilisters nysläppta bok “Hållbar mobilitet från Umeå till Malmö”, gav några exempel på de många goda exempel som finns från runt om i landet. Bland annat konstaterade han att de satsningar han dokumenterat ofta har sitt ursprung i slumpmässiga händelser eller att staden redan har en tradition av hållbar mobilitet, men att de också kan ses som strategiskt viktiga till exempel för att göra stadskärnor till skyltfönster för det goda livet.

Fredrik Holms presentation av “Hållbar mobilitet från Umeå till Malmö”

Maja Söderberg, initiativtagare till mobilsamåkning i Tolg, pratade om vikten av att tänka in landsbygden i arbetet med att skapa hållbar mobilitet. Hon konstaterar att det finns mycket oanvänt utrymme i transporterna på våra vägar och att det borde ge förutsättningar att använda allt från tomma bussar och bilar till färdtjänst och skolskjutsar mer effektivt, kanske genom att göra alla transportslag tillgängliga på en digital plattform. I Tolg har de 550 byinvånarna redan börjat dela bilar med varandra genom samåkning. Maja Söderberg påpekade också att det är betydelsefullt att möjliggöra arbete hemifrån, där bredbandsutbyggnaden blir viktig.

Maja Söderbergs presentation om synergieffekter av hållbart resande

Lorentz Tovatt, politiskt sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog, talade om vad den svenska regeringen gör för att nå sin målsättning om att bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Det handlar om bilen, bränslet och beteendet. Från ökade ambitioner för järnvägsunderhåll och höghastighetsbana till ekonomiska styrmedel i form av trängsel- och bränslebeskattning samt bonus-malussystem för bilar och cykelfrämjande.

Lorentz Tovatts presentation av regeringens åtgärder för att nå 2030-målet

Videointervju med Lorentz Tovatt

Dale Bracewell, transportplanechef i Vancouver, berättade om sitt framgångsrika arbete med en mer hållbar mobilitet i staden som växer snabbt men där lyckade satsningar gör att gång, cykel och kollektivtrafik står för en allt större del av transporterna. Resultat: Allt renare luft, allt friskare invånare – och en ännu mer attraktiv stad.

Dale Bracewells presentation av Vancouvers hållbara mobilitet / Video

Du kan också klicka här för att läsa Gröna bilisters intervju med Dale Bracewell.

Videointervju med Dale Bracewell

Jacob Kihlbaum, från Sony Musics presentation handlar om analogin mellan musikbranschen och bilismen. Om att framtidens mobilitet likt dagens musikköp kommer att ske mer on demand – vi hyr en bil med fyrhjulsdrift fjällresan, cyklar eller åker kollektivt till jobbet, och väljer med bättre uppkoppling att genomföra våra möten online.

Jacob Kihlbaums presentation om hur musikbranschen kan inspirera i mobilitetsfrågor

World Café för inspel till Färdplan 2030

Under eftermiddagens World Café bidrog deltagarna på Mobilitet och beteende med att samla sina bästa inspel till omställningsarbetet under ledning av processledare Maria Richter Simsek. Förslagen som kom upp tas tillvara av Gröna bilister i det fortsatta arbetet med Färdplan2030 vars viktigaste frågor ställs till politikerna under Almedalsveckan.

Klicka här för att komma till webbsajten om Färdplan 2030.

Om arrangörer och sponsorer

Mobilitet och beteende är Gröna bilisters årliga konferens med fokus på beteendefrågan i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. I år arrangerades konferensen i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla kommun, Västra Götalandsregionen och Klimatkommunerna och den sponsrades av Transformo, Hertz samt Zero mission.

Kan vi tanka flygplan med svenskt biobränsle?

Utvecklingen går fort framåt när det gäller fossilfria alternativ i transportsektorn. Numera går det att flyga med biobränsle i tanken. Den tredje maj diskuteras möjligheter och utmaningar på ett frukostmöte i Trollhättan.

På frukostmötet kommer du att få lyssna på två intressanta föredrag i ämnet.

Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, berättar om möjligheterna för företag och organisationer att köpa biobränsle till sina flygresor.
Anna von Schenck och Niklas Berglin från NiNa Innovation, berättar om biojetproduktion i Sverige, möjligheter och utmaningar.

För anmälan och eventuella frågor vänder du dig till:

Morgan Ahlberg, Fyrbodals kommunalförbund, 070-217 94 49, morgan.ahlberg@fyrbodal.se

Anna Råhnängen,Trollhättan Vänersborgs Flygplats, 0520-825 00

Möjligt att flyga på förnybart

Redan idag tankas plan med bioflygbränsle på svenska flygplatser. Den ekonomiska föreningen Fly Green Fund erbjuder företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck genom att köpa in biojetbränsle för de pengar man får in.

– Nu har vi gjort det i ett drygt år. Köpt in och levererat bioflygbränsle motsvarande 0,3 procent av den svenska inrikes konsumtionen. En del tycker att det låter lite, men det produceras så lite. Även om vi köpte in allt som tillverkas i världen idag skulle det bara täcka 65 procent av det vi använder till inrikes- och utrikesflyget, säger vd:n för Fly Green Fund, Maria Fiskerud.

Goda förutsättningar för svensk produktion

Idag produceras flygbränsle bara i Finland och i Kalifornien. Det gör produktionen för liten och kostnaderna för höga, men efterfrågan finns, och Maria Fiskerud menar att det finns goda förutsättningar att starta bioflygbränsleproduktion också i Sverige.

–Det jag hoppas med träffen i Trollhättan är att få fler privatpersoner och företag att delta i Fly Green Fund. Ju fler vi blir, ju mer kan vi visa framtida producenter att det finns ett intresse. Dessutom hade det varit intressant att undersöka om det finns intressenter lokalt för produktion av bioflygbränsle.

Flygplatsen ställer om

Frukostmötet hålls i Trollhättan där flygplatsen redan har inlett arbetet med att ställa om sina markfordon och lokaler till fossilfri energiförsörjning. Framöver vill de också erbjuda flygbolagen som trafikerar flygplatsen att tanka sina plan med fossilfritt bränsle.

– Flygbolagen vill, och jag tycker att branschen har kommit långt. Kanske närmar vi oss en tippingpoint, men det måste bli bra priser. Kan vi få igång en svensk produktion och tanka svenskt på våra flygplatser, då har vi plötsligt lokalproducerad kollektivtrafik, säger Anna Råhnängen, vd för Trollhättan Vänersborgs flygplats..

Kart over fyllestasjoner

Se vårt nye kart over fyllestasjoner for biogass og hurtigladere for elbil i Skandinavia.

Mot en fossilfri framtid – välkommen på konferens i Uddevalla!

Hur ska vi fossilbefria våra fordon och göra det enklare för folk att resa rätt? Inspirationen hittar du i Uddevalla den 21:e mars på konferensen Mobilitet och beteende! Här får du chansen att ta del av det senaste inom området grön mobilitet.

– Den här konferensen är ett unikt tillfälle att lokalt få lyssna på framstående föreläsare och få möjlighet att nätverka och diskutera dessa frågor med kollegor från olika delar av landet, säger Morgan Ahlberg projektledare för Hela gröna vägen på Fyrbodals kommunalförbund.

Konferensen, Mobilitet och beteende, är en mötesplats för dig som vill vara med och påskynda framtidens hållbara mobilitetslösningar och nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Fyrbodals kommunalförbund driver just nu projektet Hela gröna vägen för att stötta kommuner och näringsliv i omställningen till fossilfria transporter. En av våra samarbetspartners i det projektet är Gröna Bilister. I höstas valde de därför att lägga sitt årliga event ”Miljöbästa bil” i Trollhättan, och nu lägger de även sin årliga mobilitetskonferens hos oss i Fyrbodal.

– Det betyder att våra kommuner och vår region får draghjälp i sitt arbete med fossilfria transporter. Både genom deltagande på konferensen, och den uppmärksamhet som konferensen får i lokala och nationella media, säger Morgan Ahlberg.

Oavsett hur mycket teknik och smarta lösningar vi har är det ändå vårt beteende som bestämmer resultatet. Med best practice-exempel från kommuner och utlandet, trendspaningar, analyser samt en stor dos av interaktion och erfarenhetsutbyte på plats, kraftsamlar vi för att påskynda omställningen till fossilfrihet och hållbara samhällen.

– Fler och fler aktörer börjar förstå vikten av att jobba med dessa frågorna. Det är därför som denna konferensen är så viktig, för att sprida befintlig kunskap och diskutera hur vi går från ord till handling. Nästa goda mobilitetsexempel kanske kan komma från Sverige, säger Johanna Grant från Gröna bilister.

På årets konferens hör vi bland annat om exemplet Vancouver i Kanada, som storsatsar på grön mobilitet och styr mot ambitiösa mål som att minska biltrafiken med en tredjedel och bli världens miljövänligaste stad till 2020. Vi får också höra om svenska kommuner som ligger i framkant och om vad vi som arbetar med grön mobilitet har att lära av musikbranschen.

Konferensen hålls på Folkets hus i Uddevalla tisdagen den 21:mars.

Klicka här för att ta del av hela programmet och anmäla dig till konferensen hos Gröna bilister.

För mer information kontakta:

Filippa Bohlin, kommunikatör Hela gröna vägen

filippa.bohlin@fyrbodal.se +46 0732416146

Morgan Ahlberg, projektledare Hela gröna vägen

morgan.johansson@fyrbodal.se, +46 702 17 94 49

– Sats på biogass!

Prisøkningen på biodrivstoff i Norge har gjort at store aktører som Posten og Bring nå velger å gå tilbake til fossil diesel. Biodrivstoffet HVO koster nå to til tre kroner mer enn vanlig diesel, skriver Aftenposten og VG.

Ved årsskiftet ble HVO mindre tilgjengelig på grunn av nye norske krav til råstoffet palmeoljeavfall. Dermed selger drivstoffselskapene heller til land som ikke har disse kravene til sporing.

Men er løsningen på klimaproblemene å gå tilbake til fossil diesel når det allerede finnes et godt og levedyktig alternativ som ikke har opplevd den samme prisøkningen, har holdt seg stabilt i pris og har mulighet til å øke produksjonen hvis markedet er der?

– Stortingsflertallets satsing på biodrivstoff har løfterike målsetninger og gode motiver. Men både når det gjelder verdiskaping, jobbskaping og lokal utnyttelse av råvarer, er det bom. Årsaken er at de har glemt biogass, sier Jens Måge, Fagrådgiver i Avfall Norge.

Biogass kan dekke hele 20 pst. av dagens veitransport i Norge. Satsing på biogass gir reduserte klimautslipp både innen avfall, transport og landbruk – alle næringer hvor Norge er forpliktet til å kutte 40 pst. CO2 fra 2005-nivå innen 2030. Norske biogassanlegg produserer 100 pst. klimanøytral biogass fra lokale avfallsressurser som matavfall, kloakk og husdyrgjødsel. Biogassen brukes i busser og tungtransport. Den kan også brukes i biler og ferger. Utslippene går ned globalt, og lokalt gir en gassmotor i tillegg så å si ingen NOx-utslipp, og 30 pst. reduksjon i sot og partikler sammenlignet med en dieselmotor.

I biogassanleggene produseres det i tillegg biogjødsel. Når denne erstatter kunstgjødsel bidrar det til ytterligere reduserte klimagassutslipp. Dermed blir næringsstoffer fra organisk avfall resirkulert, og god matjord bygges opp. I et perspektiv hvor vi vet at verden står overfor fosformangel er dette med å gjøre norsk matproduksjon mer bærekraftig.

– Dette er sirkulær økonomi i praksis. Ressursene tas vare på i et kretsløp. Vi skaper rett og slett store verdier fra avfallet som gir arbeidsplasser lokalt, forteller Per Wennerberg, prosjektleder i Biogass Oslofjord.

Norsk biogass produseres av avfall, og det er store avfallsstrømmer å ta av som i dag ikke utnyttes. I et ressurs- og klimaperspektiv må vi utnytte dette bedre. Avfall Norge og Biogass Oslofjord har nylig publisert en rapport om verdiskaping fra biogass på Østlandet. Tallene bør ha overføringsverdi til hele landet, og underbygger at satsing på biogass fra norske avfallsressurser kan skape 20.000 arbeidsplasser, dersom samfunnet velger å satse.

Biogass kutter utslipp i ikke-kvotepliktig sektor både innen avfall, landbruk, hav- og skogbruk, transport og lager flest arbeidsplasser. Da må biogass også være med i målsetningene som nå meisles ut for biodrivstoff i Norge.

Lure tips om lading av elsykkel

Lurer du på hvordan du skal lade elsykkelen din, eller hvordan du skal oppbevare batteriet. Her er ti lure tips.

1.Sørg for at batteriet er fulladet ved starten av en lengre tur. Det betyr at du bør ha laderutiner. La det gå automatikk i at du tar ut batteriet når du kommer hjem, og legger det til lading. Gjerne på et fast sted.

2. Er du bekymret for om batteriet holder på hele turen? Vel, du kan tråkke hardere. Det er fristende å kjøre på maks-modus for hjelpemotoren (det går fortest også). Men mer bruk av muskler betyr mindre belastning på batteriet – og du kan sykle lenger. Variasjon er godt for deg – og batteriet.

3. Batterier har best av ikke å bli full-ladet hver gang. Det er best for batteriet om det ikke ligger over lang tid med 100 prosent oppladet batteri. Skal det ligge en stund, la det være 80 prosent kapasitet i batteriet.

4. Kjøp ekstra lader. Har du lang pendler-rute og mange ærender og ekstraturer i løpet av en dag, kan det være greit å ha tilgang på en ekstra lader på jobb.

5. Kjøp ekstra batteri. Det å ha ekstra batteri med, kan være nyttig på ekstra lange turer, for eksempel hvis du er på lang ferietur og ikke har mulighet til å lade underveis. Men husk – ofte er ekstra batteri (unødvendig) dyrt.

6. Pump opp dekkene. Det kan være stor forskjell i energibruken (både for deg og for batteribruken) med lite og mye luft i dekkene. Husk også at dekkstrukturen vil ha betydning for rullemotstand og dermed energibruk.

7. Bytt batteri. Batterier svekkes med tiden. Her er det stor forskjell mellom de ulike typene (og avhengig av bruk), Dersom batteriet svekkes stadig fortere ved bruk, ta kontakt med leverandøren. Rekkevidden er viktig og blir den for kort, så må batteriet skiftes.

8. Jevnlig vedlikehold av sykkel. Blant annet vil oljing av kjeden være viktig hvis du har en motor som drives gjennom pedalene på sykkelen. En godt oljet kjede vil forbedre tråkket og dermed effektiviteten. Ta på olje, la den sitte i noen minutter før du tørker av overflødig olje med en klut.

9. Regenerering av batteri? Noen sykler har innebygd opplading av batteri. Vanligvis i form av en sensor.(Men det diskuteres hvor effektiv en slik regenerering faktisk er.)

10. Ta vare på batteriene! Batteriet har best av å oppbevares i romtemperatur eller lavere.

Norges første elektriske søppelbil

Mandag 13. februar ankom Sarpsborg kommunes nye elektrisk søppelbil sitt nye hjem. 26-tonnsbilen er en britisk Dennis Eagle som er konvertert til elektrisk drift av franske Power Vehicle Innovations (PVI), mens den danske leverandøren Phoenix Danmark har montert komprimatoren. En tilsvarende søppelbil har vært i drift i Frederiksberg ved København helt siden juni 2013, men dette er den første i Norge.

Det er to slike som skal settes i drift i Sarpsborg fra 1. oktober. Dette skal være de første helelektriske søppelbilene i Norge etter at elbil-bølgen slo inn over landet de siste årene. De to bilene som skal kjøre sjutimers rute i Sarpsborg fra høsten er bestilt med en batteripakke som har 255 kWh kapasitet. Rekkevidden ved innsamling oppgis til mer enn 80 kilometer ved totalt tre-fire lass, avhengig av topografi og avstand til deponi. Maksimal rekkevidde er 225 kilometer.

– Høsten 2017 kommer Norges to første helelektriske søppelbiler til å kjøre i sentrumsgatene i Sarpsborg. Det vil gi mindre utslipp og mindre støy i Sarpsborg sentrum. I tillegg vil de seks andre bilene som skal hente avfall i Sarpsborg gå på biogass i stedet for diesel slik det er i dag. Dette viser nok en gang at Sarpsborg er en framtidsrettet kommune, sier enhetsleder Marianne Knudsen i Enhet kommunalteknikk, Sarpsborg kommune.

Investeringskostnaden er i dag høyere enn tilsvarende dieselversjon, men vesentlig lavere driftskostnader og lengre levetid gjøre at investering skal være lønnsom på lengre sikt når bilene blir billigere. I tillegg vil hver renovasjonsbil kutte CO2-utslippene med rundt 60 tonn per år, ifølge danske beregninger.

– Vi er veldig glade for at Sarpsborg kommune er den første kommunen i Norge som har kjøpt elektriske renovasjonsbiler på den størrelsen her, sier Gabriel Wergeland Krog, prosjekleder Klima, vann og landbruk, Østfold fylkeskommune.

– Det alltid viktig at det offentlige går foran fordi det gir en stor signaleffekt til andre som har tenkt det samme. Noen må alltid være først, fortsetter Krog.

Norsk Gjenvinning Renovasjon var en av fire som leverte tilbud til Sarpsborg kommune da oppdraget var ute på anbud. Selv når andre hensyn enn pris har veid mest, har Sarpsborg kommune valgt en leverandør som også hadde best pris. Nå håper nestleder for Samferdskomiteen, Cecilie Agnalt, at andre vil ta over stafettpinnen med å elektrifisere Østfold.

– I dag er jeg glad for at Sarpsborg tar i bruk elektriske renovasjonsbiler. Dt er viktig for Sarpsborg, men også for Østfold. Nå håper vi at flere kommuner gjør akkurat det samme som Sarpsborg. Nå er stafettpinnen igang, sier Agnalt.

Kontrakten med Norsk Gjenvinning Renovasjon, som har en verdi på 23,8 millioner kroner starter opp 1. september 2017 og varer frem til 30. september 2022 med opsjon for 1+1 år forlenging.

Se videoreportasje om den nye elektriske renovasjonsbilen:

Skal du kjøpe elsykkel?

Her er en enkel tipunkts test for deg som har tenkt å kjøpe elsykkel.

Sykkelfølelse: Prøvekjør i minst 10 kilometer. Test ut laveste og høyeste effekt på motoren. Kjennes det som motoren gir det tilstrekkelig hjelp? Test en oppoverbakke og prøv ulike effektnivåer.
Motorstyrke: Hvor sterk er motoren? Hvordan funger sykkelen når du sykler i 25 kilometer i timen? Da skal motoren slutte å virke, men slutter den brått eller mykt?
Gir: Prøv alle girene og kjenn etter om de fungerer som de skal. Enklere sykler har bare tre gir. Det kan være i minste laget.
Bakketest: Prøv sykkelen i en real bakke og still inn på høyeste effekt på motoren. Yter motoren det den skal? Stopp i bakken og start opp igjen. Hvor lang tid tar det før motoren hjelper? Kommer effekten umiddelbart, eller tar det litt tid.
Bremser: Prøv først å bremse forsiktig ved lav fart for å kjenne etter hvordan bremsene tar. Prøv deretter i høyere fart.
Svingtest: Ta noen brå svinger for å se hvordan det kjennes både med høy og lav effekt på motoren. Er sykkelen stabil eller vingler den?
Uten motor. Hvordan er sykkelen på å sykle uten motor i opp mot fem kilometer? Kjennes den veldig mye tyngre, eller går det greit uten motorkraft?
Passer sykkelen? Hvordan føles det etter å ha syklet? Vondt i ryggen? Dovner hendene. Få hjelp til å stille inn sykkelen slik at det blir riktig, eller velg en annen sykkel du ikke får vondt av.
Ramme: Rammen gir deg sittestilling. Prøv ulike rammer Mange velger lavt innsteg, også menn og folk under 40 år. Årsaken er at det er enklere å gå og på en sykkel med lavt innsteg. Det gjør den sikrere, og det er også en fordel at sykkelen kan brukes av flere.
Lyd: Noen sykler har høyere lyd fra motoren enn andre. Høy motorlyd kan gå utover kjøregleden.

Østfold Energi er med!

I 2014 skrev ordførerne i våre kommuner under på at de vil bidra til en fossilfri transportsektor innen 2030. Dette betyr at vi skal sykle og gå mer, og at den motoriserte transporten skal bruke fossilfrie bærekraftige drivstoff.

På Østfoldkonferansen 2017 tok Interreg-prosjektet «Fossilfri2030» og Klima Østfold enda et skritt videre, og inviterte næringslivet med på reisen under slagordet: «Næringslivet driver utviklingen – Ett årlig steg for fossilfri transport».

Første bedrift ut til å skrive under på den nye budstikken i Norge var Østfold Energi. Selskapet plikter dermed å arbeide for å nå overordnet mål i prosjektet «Fossilfri2030», dele erfaringer og gjøre årlige tiltak, vise vilje og evne til å samarbeide i prosjektet og å delta med bedriften sin kompetanse, erfaringer og entreprenørskap ved å vise respekt og tillit til de andre partene i prosjektet.

– Det var naturlig for oss å takke ja til oppfordringen fra Klima Østfold om å være med i satsningen “Fossilfri transport”, sier administrerende direktør i Østfold Energi, Oddmund Kroken.

– Fra før produserer vi store mengder fornybar energi og vi har satt oss et mål om å bli klimanøytrale i vår egen virksomhet innen 2020.Ett av våre viktigste bidrag er å stille krav til klimagassreduksjoner i forbindelse med våre innkjøp. Vi oppfordrer derfor alle bedrifter i Østfold om å stille tilsvarende krav til sine leverandører samtidig som man selv satser på fossilfri transport.

Under Østfoldkonferansen 2017 får også andre aktører fra næringslivet mulighet til å skrive under på budstikken, ta del i prosjektet og ta det første skrittet mot et fossilfritt næringsliv.

– I næringslivet er vi godt i gang med tiltak for å redusere utslipp i sin alminnelighet og i særdeleshet innen transport, sier Roald Gulbrandsen, regiondirektør i NHO Østfold.
-TINE er i gang med å bytte ut sine transportkjøretøy, verftene våre produserer fartøy med lavere utslipp og også null-utslipp, og Lloyds i Østfold har kommet langt i utviklingen av sine kjøretøy. EU har som kjent vedtatt utslipp på 40 prosent hvor en vesentlig andel skal skje i ikke-kvotepliktig sektor hvor transport er den vesentligste sektoren, i tillegg til landbruk. Regjeringen har vedtatt at våre mål skal ha samme nivå som i EU.

Interreg-prosjektet «Fossilfri2030» er et samarbeidsprosjekt mellom 25 kommuner i Østfold og Follo, og 14 kommuner i Fyrbodal. Med på laget er også «Elbilforeningen» i Norge og «Gröna bilister» i Sverige. Målet er å bli verdens første fossilfrie grenseregion!

Næringslivet i grenseregionen har en viktig rolle i omstillingen til fossilfri transport. Gjennom å bytte ut fossile kjøretøy/maskiner med fossilfrie alternativer og stille krav til egne transporttjenester kan man få gode resultater. Nye forretningsmuligheter kan skapes ved å tilby kunder lademuligheter eller gode muligheter for parkering av sykkel. De ansatte i næringslivet kan oppmuntres til fossilfrihet gjennom lademulighet for elbiler, støtteordninger for å oppmuntre til sykling, kollektivtransport, samkjøring mm.

«Fossilfri2030» kommer å tilby interesserte bedrifter muligheten til å synes og løftes frem som gode eksempler. Prosjektet kan dessuten bistå med ekspertise og f.eks muligheten til å prøve fossilfrie kjøretøy og maskiner for bedriftene.

– Gassbilene er helt suverene

De ser kanskje ut som helt vanlige varebiler, men skinnet bedrar. De nye servicebilene til Teknisk drift hos Østfold fylkeskommune er nemlig tro mot fylkeskommunens klimapolitikk og går på det klimanøytrale drivstoffet biogass. Akkurat det samme som de mange røde bussene i fylket.

Tidligere har flere varebiler i fylkeskommunen gått på fossilt drivstoff, men når bilparken nå skulle byttes ut var det ikke til å komme utenom at disse skulle være fossilfrie.

– Det er politisk vedtatt at man skal handle inn miljøvennlige kjøretøy i Østfold fylkeskommune, og dette var et alternativ vi kunne gå for med tanke på rekkevidde. EL var dessverre ikke aktuelt pga lite utvalg i varebiler på dette området. Gass var derimot et godt alternativ, forteller Henning Bogstrand, økonomirådgiver eiendom i Østfold fylkeskommune.

Bilene har nå vært i drift i ca 3 måneder. Så langt har det ikke oppstått noen problemer. Bilene bruker mindre drivstoff, bråker mindre, går like bra, og de ansatte har null rekkeviddeangst. Så fornøyde er fylkeskommunen at de allerede har bestilt 3 nye biogassbiler.

– Vi skal ansette fler hos oss i teknisk drift, og har dermed bestilt tre nye biler. Så det har vært en suksess så langt. Fylkeskommunen skal gå foran som et godt eksempel, så når dette alternativet kom opp så var det udelt positivt. Det fungerer veldig bra. Jeg ser ingen forskjell i det hele tatt. Bilene fungerer akkurat som en med fossilt drivstoff, sier Bogstrand.

Fylkeskommunen er en aktiv partner i interreg-prosjektet Fossilfri2030. Som partner forplikter man seg til å bytte ut maskiner som drives av fossilt drivstoff med fossilfrie alternativer. Nå som snart alle bussene i regionen går på biogass, og Sarpsborg kommune har gått til innkjøp av Norges første elektriske renovasjonsbil, fortsetter fylkeskommunen med sine andre kjøretøy.

– Gassbilene er helt suverene. Bilen fungerer bra både på motorvei og landevei, og jeg merker egentlig ingen forskjell bortsett fra at det lukter litt når vi fyller. Fyllingen blir som å sette på gassgrillen hjemme, og det klarer jo de aller fleste. Vi er positive alle mann, så hvis dette bidrar til et bedre miljø, er vi gjerne med på det. Jeg syns det er fint at fylkeskommunen går foran som et godt eksempel. Det er alltid stas med ny bil, og når den i tillegg er miljøvennlig er det jo da ekstra stas. Bilen har den samme rekkevidden som en fossildrevet bil, og fungerer som en vanlig bil på alle mulige måter. Så dette kan jeg absolutt anbefale til andre i samme situasjon, smiler Vegard Pettersen, driftstekniker eiendom i Østfold fylkeskommune.

Se videoreportasje:

Visste du at Østfold fylkeskommune deltar i flere satsninger for fossilfri transport? Sjekk ut nettsidene www.fossilfri2030.no og www.biogassoslofjord.no , eller søk opp prosjektene på Facebook for mer informasjon!

Elbil eller ikke? Sjekk mulighetene!

Lurer du på om du skal kjøpe elbil? Er du usikker på hvilken som passer? Her får du tips.

Elbil er i vinden som aldri før og salget bare øker. Mange vurderer å kjøpe elbil ved neste bilkjøp. Spørsmålene er mange for dem som ikke har elbil.

Sjekk behov
Sjekk hvilke behov du har. Mange kjører bilen korte avstander hver dag, men mange kjøper bil for å ha på langturene i helger og ferie. Kanskje er det slik at du kan leie bil når du trenger den på langtur?
Enkelte forhandler tilbyr deg også å låne fossilbil på de lengre turene. Da er det eneste som trengs litt planlegging av de turene du skal ha.

Her er en sjekkliste på hva du bør tenke på før kjøp: http://elbil.no/elbil-2/sjekkliste-elbil/

Hvilken passer best?
Elbilforeningen har den beste oversikt over bilene som finnes og listen oppdateres hele tiden. Her kan du se de ulike typene og forskjellene på dem:

http://elbil.no/elbil-2/elbiler-idag/

Lading
Nå bygges hurtigladere ut over hele Norge. Men det er billigst for deg om du kan lade bilen hjemme. Har du ikke mulighet til lading der du bor, bør du enten skaffe deg det eller vente med kjøpet.
(Mange elbilister har valgt å installere solceller på taket for å være selvforsynt med strøm, og synes det er ekstra stas.)

http://elbil.no/lading/slik-lader-du-din-elbil/
Økonomi
Mange vet at elbiler er billigere enn andre biler, blant annet fordi den er fritatt for merverdiavgift ved salg. Men mange er ikke klar over at driftskostnadene er langt lavere enn fossilbiler. Så totalkostnadene ved elbil er svært lave, selv når du lånefinansierer ny bil.
http://elbil.no/slik-sparer-du-penger-pa-elbilservice/