Hela gröna vägen går åt rätt håll

Nevs kommunikationschef Fredrik Fryklund berättar om företagets vision ”Mobilitet för en mer hållbar framtid”

 

Genom projektet Hela Gröna Vägen driver vi på omställningen till fossiloberoende transporter, ett viktigt sätt att minska klimatpåverkan och bidra till bättre folkhälsa. Omvärldsanalyser från Nevs, Fordonsgas och Gröna bilister visar att gränsregionen är på rätt väg i satsningen på fossiloboeroende.

 

I Fyrbodal/Östfold/Follo ser vi nu resultatet av två års arbete inom projektet Hela gröna vägen. Under referensgruppsmötet i Trollhättan den 16 november berättade den svenska projektledaren Morgan Ahlberg om framstegen. I gränsregionen ses tillväxt både på infrastruktursidan, med fler biogastankställen. Laddstolpar finns nu i så gott som samtliga kommuner inom projektområdet och många kommuner är på god väg att byta ut sina fossildrivna fordon till sådana som går på el eller biogas.

 

Utlån av fossilfria arbetsmaskiner

I Östfold har kommunerna gjort en gemensam upphandling av elcyklar och fler bibliotek har sållat cyklar till böcker för utlåning. Dessutom arbetar man här med ett spännande projekt där kommuner kan låna fossilfria elmaskiner, allt från hjullastare till motorsågar och lövblåsare och testa i verksamheten. Utmaningen framöver är att hitta ännu fler och kraftfullare maskiner, med målet att ersätta sådana som går på fossila bränslen.

– Bygg- och anläggningsmaskiner orsakar betydande lokala utsläpp, en beräkning i Oslo visade att det stod för så mycket som en tredjedel av de lokala utsläppen, berättar Guri Bugge från Östfold Fylkeskommune.

 

Framtidens transporter enligt Nevs

Bland de som gästade referensgruppsmötet var Nevs kommunikationschef Fredrik Fryklund, som berättade hur Nevs ser på framtiden. Företagets vision lyder ”Mobilitet för en mer hållbar framtid” och en affärsplan baserad på ”elektriskt, delat och självkörande”.

Föroreningar och köer är jätteproblem på många håll i världen. De är också de främsta drivkrafterna bakom Nevs existens och bakgrunden till att kinesiska bolag investerat 10 miljarder i företaget. Målsättningen är att leverera sömlösa transporttjänster till många människor.

– Omställningen kommer att gå fort, vi vill inte att folk ska köpa Nevsbil, men däremot åka i Nevsbil, säger Fredrik Fryklund.

Ökat intresse för gasdrivet

Niklas Sunnerhäll från Fordonsgas berättade om expansionsplaner och ökad efterfrågan på gas. Dels inom lantbruket, där man ser möjligheterna att sluta kretsloppen lokalt genom att driva maskiner på biogas. Dels inom industrin som också visar ökat intresse för biogasen. Idag ses också satsningar på infrastruktur för fordonsgas i Europa, inte minst för tunga transporter.

Tillgången på fordon är god över hela linjen, från personbilar till lätta lastbilar, och såväl Volvo som Scania och Iveco har lanserat tyngre gasdrivna modeller.

Ketchupeffekt väntar

Johanna Grant från Gröna bilister berättade om utvecklingen för att nå 2030-målet.

Det går åt rätt håll, men än så länge alltför långsamt (miljöbarometern.se). Det behöver bli lätt att göra rätt och svårt att göra fel. För att komma åt bilberoendet och slentrianbilåkandet är det viktigt med ökat fokus på beteendefrågorna. Bilpooler kan vara ett bra alternativ, inte minst i städerna. Dessutom välkommet med satsningar på innovativa digitala plattformar där man kan prenumerera på de transporter och den kommunikation man behöver. Även enligt Johanna Grant finns mycket som tyder på att omställningen går fort och att vi kan komma att se en ketchupeffekt inom sådana transporttjänster inom fem år.

– En mobilist reser när det är nödvändigt, fossilfritt och sömlöst, utan för många hinder och väntetider.

Johanna Grant tipsade också om Gröna bilisters konferens Mobilitet och beteende som kommer att hållas den 15 mars i Uppsala.

Spørsmål og svar: Lading for ferskinger

Fersk elbileier eller lurer du bare på hva som gjelder for hjemmelading? Her får du svar på noen grunnleggende spørsmål.

En stor del av Elbilforeningens medlemsrådgivning handler om lading. Veldig mange av spørsmålene foreningen får, er relatert til hjemmelading.

Elbilforeningens siste medlemsundersøkelse, viste at 63 prosent fortsatt bruker jordet husholdningskontakt, mens 29 prosent har anskaffet hjemmeladestasjon (Type 2). Ytterligere tre prosent svarte at de bruker industrikontakt.

I de følgende svarene har Elbilforeningen forsøkt å holde det enkelt. Sentrale begreper som Mode 2 og Mode 3 Type 2 (kabel vist på hovedbilde) er likevel forklart kort underveis.

Kan man lade elbil eller ladbar hybrid med kabel gjennom vinduet fra vanlig stikkontakt i stua eller på soverommet?

Nei. Men dersom du ha tilgang til strøm: Ingen kan sove på det aktuelle rommet, og særlig ikke små barn. Årsaken er at et eventuelt branntilløp kan få fatale følger. Bruk av skjøteledning bør også unngås, i likhet med stikkontakter som ikke er jordet.

Dersom du er på besøk eller på reise, er det imidlertid ikke noe problem å «nødlade» fra en jordet husholdningskontakt, på husvegg eller i garasje.

Ståle Frydenlund / elbil.no

Før du lader, bør du sjekke at stikkontakten er i god stand.  Under ladeprosessen bør kontakten sjekkes for varmgang etter to timer.  Hvis den kjennes ubehagelig varm; trekk ut støpselet og ta på stiftene.  Brenner du deg på fingrene, må ladingen avsluttes.

En ubrutt kurs fra sikring til kontakt er en definitiv fordel; altså at kabelen ikke går igjennom koblingsbokser eller forsyner andre apparater som trekker strøm fra samme kurs (kan gi varmgang, sikringsbrudd og avbrutt lading).

Hva er minimumskravet for å lade bilen trygt og lovlig?

Dersom man tar i bruk en eksisterende jordet stikkontakt til daglig lading av elbil, er det ifølge Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) å regne som en bruksendring. Da må kursen oppgraderes med

Magne Storebø / elbil.no

jordfeilbryter type B, samt at kursen skal ha maks 10A sikring.

Denne begrensningen gjelder imidlertid ikke for industrikontakt (CEE/EN 309). Enkelte elbilmodeller kan lade via slik kontakt med originalt utstyr, og dette regnes som nest beste løsning.

Husk også at Mode 2-styringsenheten (populært kalt «kladden», som blant annet sjekker at det er god nok jording i anlegget før ledningen spenningssettes) må avlastes. Lading som på dette bildet må unngås.

Grunnen er at en husholdningskontakt ikke er godkjent for mer enn 0,5 kilo hengende vekt, og varmgang (som nevnt i forrige punkt) kan forekomme dersom «kladden» ikke avlastes.

Hva er optimal lading av elbil?

Elbilforeningen anbefaler alle som har elbil eller ladbar hybrid å investere i en skikkelig hjemmeladestasjon (på fagspråket kalt Mode 3 Type 2). Dette er dagens optimale løsning for hjemmelading.

  • I slike ladestasjoner har elektronikken fra klassiske ladekabler (nevnte Mode 2) «flyttet inn». Altså trengs ikke lenger styringselektronikk i kabelen, som dermed også blir rimeligere i innkjøp.
  • Type 2-kontakten er robust, og teknologien gir både sikker og effektiv lading (i praksis minst 60 prosent raskere enn via jordet husholdningskontakt). Den avbryter dessuten ved feil, og kan kommunisere eventuelle feilmeldinger i realtid (dersom den settes opp for å gjøre det).
  • Vanlig ladefart via en slik hjemmeladestasjon er 3,6 kW/16 A. Den kan f.eks lade en ny Volkswagen e-Golf (med 31,5 kWh netto batterikapasitet) på rundt ti timer. En ladbar hybrid som Golf GTE lades på rundt 2,5 timer.

Petter Haugneland / elbil.no

Ved hjemmelading kan man med denne teknologien få ladefart opp til 22 kW (dette krever såkalt TN-nett med 400 volt spenning; standarden i Norge er såkalt IT med 230 V).

Er det store variasjoner fra modell til modell?

Ved lading av ulike elbilmodeller med jordet husholdningskontakt kan strømtrekket typisk variere mellom 8 og 13A (dersom man lader via en vanlig 16A-kurs) avhengig av modell (og på enkelte Mode 2-kabler kan man også justere strømtrekket).

Normen er begrensning til 10A med original Mode 2-ladekabel, og i praksis blir ladeeffekten da 9A.

Elbilforeningen anbefaler at man over en vanlig husholdningskontakt, dersom man er henvist til å bruke en slik, nøyer seg med å trekke 8A (hvis mulig).

Er det forskjell på elbil og ladbar hybrid når det gjelder krav til strømkilde?

Nei, rent bortsett fra at de fleste ladbare hybrider har ombordlader (AC) som trekker maks 3,6 kW/16A. Dette er vanlig også for mange elbiler, men enkelte kommer med ombordlader opp til 22 kW AC (400V/32A).

Ståle Frydenlund / elbil.no

Blant modellene som selges i dag er det kun Renault Zoe som kan ta imot denne strømstyrken ved hjemmelading. Tesla tilbød også dette tidligere, men har i dag 11 kW (400V/16A) som standard, med 16,5 kW (400V/24A) som tilvalg.

PS. En ombordlader (likeretter) gjør i praksis om nettets vekselstrøm (AC) til likestrøm (DC), som batteriet har.

Hva bør man tenke på når man velger ladeløsning?

De sentrale faktorene er sikkerhet og effektivitet – i den rekkefølgen. En hjemmeladestasjon med Type 2-kontakt er svært sikker, og Elbilforeningen vet ikke om noen uheldige hendelser ved bruk av slike.

I tillegg gir altså en slik ladestasjon mulighet til å lade raskere enn med «gammeldags» utstyr (les: Mode 2 og jordet husholdningskontakt).

I løpet av et par ettermiddagstimer kan man dermed (ved behov) få den ekstra rekkevidden man trenger til kjøring på kvelden.

Mange elektrikere tilbyr å installere hjemmeladestasjoner. Er dette fornuftig, sett i forhold til kostnaden? Kan det øke boligens verdi?

Petter Haugneland / elbil.no

Over fem prosent av landets personbiler er elbiler. En økende andel kjører ladbare hybrider. Da er det åpenbart at eierne også ønsker lademuligheter.

Ved kjøp av bolig vil de være interessert i om det er ferdig opplegg for lading. En hjemmeladestasjon med Type 2-kontakt (bildet) er i så måte særlig attraktivt, og kan til syvende og sist bli utslagsgivende i en budrunde.

Dette er også et budskap skeptiske styreledere i borettslag og sameier gjerne forstår, når det kommer spørsmål om å få på plass ladestasjoner. Om de ikke forstår behovet for lading, forstår de vanligvis potensiell verdiøkning og -tap.

Elbilforeningens råd er derfor å se på en hjemmeladestasjon som en investering i boligen, og ikke en merkostnad ved kjøp av bilen.

Så snart som mulig mener Elbilforeningen også at ladepunkt (dedikert hjemmeladestasjon og aktuell ladeeffekt) må inn som egen variabel i boligannonser på finn.no.

Da kan eiere av elbiler og ladbare hybrider enkelt finne ut av om boligen eller leiligheten er tilrettelagt med hjemmeladestasjon.

Fortsätt läsa Spørsmål og svar: Lading for ferskinger

I Vänersborg kör hemtjänsten på lokalproducerad biogas

I Vänersborg ökar antalet fordon som drivs med el- och biogas. Nu är en dryg tredjedel av kommunens fordonsflotta fossiloberoende. Bland de verksamheter som bytt bort det fossila, finns hemtjänsten i Brålanda, som tankar biogas från Dalboslätten i sina bilar.

– Det känns extra bra att köra på biogasen när man vet att det är så nära här den produceras, säger Elin Larsson på hemtjänsten i Brålanda.

När kommunen köpte in åtta nya fordon till verksamheten i Brålanda valde de sådana som går på biogas i linje med att kommunen satsar på en fossilfri fordonsflotta senast 2030.

– Det var spännande. Jag hade aldrig kört på biogas förut, och många andra hade inte gjort det heller, säger Elin Larsson på hemtjänsten i Brålanda.

Lokalproducerat och koldioxidsnålt

Biogasen hemtjänsten kör sina fordon på är producerad av ett tiotal lantbrukare på Dalboslätten. Genom Biogas Brålanda framställer de biogas från lokalt avfall, gödsel och livsmedelsrester. Biogas transporteras sedan från gårdsanläggningarna i ett ledningsnät till en uppgraderingsanläggning där rågasen blir fordonsbränsle.

– Det som är största poängen med biogas är att vi använder avfall och förädlar det, säger en av producenterna Per-Olof Hilmér på Bäckens gård.

Viktigt med fossiloberoende

Han tycker att det är positivt med den ökade fokusen på fossilfrihet inom transportsektorn. Det kan leda till en förändring som är viktig, inte minst för våra barn- och barnbarns framtid.

–  Biogasen kommer inte lösa alla problem, men den är en del av lösningen. Just nu pratas det mycket om elbilar och det är jättebra, för det sätter fokus på att vi måste ändra vårt beteende.Kan man försöka bidra på något vis, om alla gör det och visar att vi vill går åt det här hållet. Då blir det någonting av det, säger Per-Olof Hilmér.

 

 

 

 

 

Ta hjälp av Fyrbodals energicoach

Det är inte bara klokt att låta företaget satsa på fossilfria fordon för att minska sin klimatpåverkan. Ofta finns många andra sätt att förbättra företagets miljöprofil – och det kan energicoachen Eva Ginstrup hjälpa till med.

Energimyndigheten har finansierat en rad företagscoacher runt om i landet som ska hjälpa små och medelstora företag att minska sin energianvändning. Eva Ginstrup kommer att arbeta med företag i 13 kommuner runt om i Fyrbodal.

– Det ska vara företag som vill minska sin energiförbrukning, spara pengar och samtidigt få en snygg miljöprofil att marknadsföra sig med, säger Eva Ginstrup.

Fokus på verkstäder

Fördjupad rådgivning erbjuds till företag som aktivt vill arbeta med att minska sin energianvändning. Fokus ligger på olika typer av verkstäder men alla företag är välkomna att delta.

– Tryckluft är ett exempel på ett område där man genom enkla åtgärder kan spara mycket energi, säger Eva Ginstrup.

I programmet, som är kostnadsfritt, kombineras enskild coachning med gruppföreläsningar och erfarenhetsutbyten mellan företag. Ditt företag kan få hjälp med att förhoppningsvis sänka energikostnaderna, förbättra lönsamheten och minska klimatpåverkan.

Rekrytering av företag pågår

Rekrytering av 40 företag sker under hösten 2017 i Vänersborg, Uddevalla och Trollhättan för coachningsperiod under 2018-19. Ytterligare 40 företag rekryteras under hösten 2018 i Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Munkedal, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstads kommuner för coachningsperiod under 2019. För mer information och anmälan kontakta energicoachen.

För mer information:
Eva Ginstrup, Energicoach – företag
Telefon: 0522- 69 63 54, eva.ginstrup@uddevalla.se

Satsningen pågår 2017-2019 inom projektet Coacher för energi och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och finansieras av Energimyndigheten och Europeiska regionala utvecklingsfonden via Nationella regionalfondsprogrammet.

30 nye ladepunkter i Ski kommune

Nå har ordfører Hanne Opdan åpnet den nye ladeparken på Vesteråtparken, som er en del av Ski kommunes klimasatsing! Ladeparken er nå åpen for elbiler og hybridbiler mens de lades i inntil tre timer.

Ladeparken består av 30 nye ladepunkter. To av ladepunktene har en effektdeling på 22 kW mens de 12 andre ladepunktene er på 7,2 kW effektdeling.

Midler fra Klimasats

Ladepunktene har til største del betalts av midler fra Miljødirektoratets støtteordning «Klimasats» og Akershus Fylkeskommunes miljøfond. Det er midler kommunen har fått fra søknader i 2016.

Etableringen er den del i kommunens satsning på klimatiltak for å gjøre kommunal og privat transport fossilfri innen 2030.

Det er et mål som Ski kommune har sammen med øvrige Follokommuner samt Østfold fylkeskommune og Fyrbodal kommunforbund i Sverige. Delmålet for Ski kommune som organisasjon er å  redusere klimagassutslipp fra kommunal transport med 50 % innen 2019 sammenlignet med 2014 års utslipp.

 

Elbil reduserer klimatgassutslipp

Satsning på elbiler er et sentralt tiltak for å nå målene, en elbil reduserer klimagassutslippet med omtrent 2,5 tonn CO2-ekvivalenter per år. Det beror på at nordisk elmix har veldig lave klimagassutslipp samtidig som en elmotor er cirka tre ganger så effektiv som en bensin- eller dieselmotor.

Elektrisitet er ikke det enda fornybare drivstoffet som det arbeides med i Ski. Det jobbes også med etablering av fyllestasjon for biogass, hydrogen og fornybar diesel.

 

Transporter står for store utslipp

Ifølge SSB kjøres 96 % personbilene i Ski kommune på bensin og diesel, slik at Ski kommunes klimamål er veldig ambisiøse, men de er også veldig inspirerende. Utslipp fra transport står for cirka 75 % av Ski kommunes klimagassutslipp og utslipp fra personbiler er den største utslippskilden innen transportutslippene. Det betyr at tiltak som reduserer utslippene fra personbilene gjør stor forskjell på klimagassutslippene i Ski.

 

Behov for flere ladepunkter

Det er et behov for flere ladepunkter i Ski kommune. Ifølge elbilforeningen bør det være 10 elbiler per offentlig ladepunkt, og her ligger Ski kommune litt etter. Det arbeides derfor med flere etableringer av ladepunkter i kommunen. Ski kommune har søkt midler fra Akershus fylkeskommune også i 2017 for etablering av offentlige ladepunkter.

 

Effektdeling betyr at hvis kun en bil lader på en ladepunkt får denne full effekt, men dersom det kobles en bil til på samme ladepunkt, blir effekten delt mellom de to. Når det gjelder de to hurtigladerne, er de på 50kW hver. For å lade med privat bil koster det 30 kr for første time, 45 kr for andre timen og 60 kr for tredje timen. Det er satt en tidsbegrensing på ladingen til 3 timer for å få høy utnytelse av ladepunktene.

Fra juni 2018 er det planlagt at Ski kommune vil ta 10 av 3,6 kW ladeplassene for kommunale tjenestebiler.

For mer info, se Ski kommunes nettside 

 

 

Syklende hjelp fra tiåringer

Fredrikstad kommune tar imot kloke råd fra tiåringer for å lage bedre forhold for syklende.

To sykler triller forsiktig ned fra stasjonen og mot fergeleiet på Cicignon Fredrikstad. Nølende stopper de ved elva. Noen biler står parkert. To ferger ligger ved kai.

– Hva het det der vi skulle? hvisker den Ragna til Astri.  Hmmm. Jentene ser spørrende på Kjersti Holhjem.

– Kongstenhallen, svarer Kjersti. Jentene nikker og ser seg rundt.

– Skal vi over elva? Spør jentene og ser seg rundt. Joda, de må de nok.

Syklene trilles ombord, mens jentene lurer på om det er greit å ta med syklene inn på båten.  De kikker seg igjen rundt og oppdager sykkelskiltet. Okey, altså. Det er lov.

Finn veien

De to jentene, tvillingene Ragna og Astri Tronstad Nydal på ti år, er de to første til å teste ny metode for å finne ut om best mulig tilrettelegging for syklende og gående. Tjenestedesigner Kjersti Holhjem har som oppgave å lage et «veifinningssystem» som skal få folk til å sykle mer i nedre Glomma-området. Tradisjonelt sett tenkes det skilt i slike sammenhenger, men det første hun tenkte på var at hun måtte finne noen brukere som kunne bistå i arbeidet.

– Jeg har plukket ut ulike målgrupper, barn og voksne som skal teste samme løype. En viktig faktor er at de alle har ulike kjennskap til Fredrikstad. Ragna og Astri har ikke syklet i byen før, og har bare er vært her et par ganger på besøk. Hvordan de finner veien kan være annerledes enn de som bor her finner veien, forteller Holhjem, som dermed får viktige innspill på hvordan man skal hjelpe folk til å finne fram lettere.

Spørre seg fram

Syklene triller av ferga. På de rosa refleksvestene står det veifinner/veifikser. Men «veifinnerne» er litt i villrede. Skal de til høyre eller venstre? De spør forbipasserende voksne. De første er turister som bare skal se Gamlebyen, og de aner ikke hvor Kongstenhallen er. På tredje forsøk finner de en som kan peke veien videre; opp bakken, over gata til venstre og framover gjennom Gamlebyen.

Jentene triller opp bakken. Gamle brosteiner er koselig, men tunge å trille syklene på. Opp i Gamlebyen – nytt kryss. Og nye mennesker de må spørre.

– Det er jammen bra de ikke er redde for å stille spørsmål, sier Kjersti. På hjelmen har hun festet kamera som fanger opp bevegelser, blikk og spørsmål hos de små testpilotene.

Etter flere runder med stopp og spørsmål, er jentene på riktig vei. Under en port, over ei bru. Og en liten stopp for å se på endene, er selvfølgelig helt nødvendig.

På vei bort fra Gamlebyen, og gjennom en alle – og så er de inne på en gang- og sykkelvei. Og endelig framme.

Tegne og fortelle

Ved Kongstenhallen venter et arbeidsrom. Her ser de film som er tatt opp underveis. Nå skal rollene endres fra å være «veifinner» til å bli «veifikser». Kjersti spør om hva det tenkte da de skulle starte når de skulle finne veien til Kongsten.

– Jeg tenkte at det kanskje burde være skilt der, sier Astri.

– Nei, det var jo skilt, men det var litt vanskelig å se det, innvender Ragna.

Slik jobber de seg gjennom ruta de syklet. Og jentene forklarer og forteller hva de syns trengs. Kjersti har forberedt seg godt med tusjer, ferdiglagde piler, tape og annet utstyr som trengs når man skal forklare hva man tenker. Jentene konsentrerer seg. Og tegner nye skilt, skriver plakater og diskuterer hva som skjedde underveis.

Aller morsomst var det nok når de fikk spraye på asfalten.

– De som kommer vet jo ikke hvor hovedinnganger er. Kanskje det hjelper med svømmetegn og piler, foreslår Ragna og Astri – og setter i gang.

I tiden som kommer skal andre grupper finne fram på samme ruta. Til sammen blir dette forslag til løsninger for å få flere til å gå og sykle i Fredrikstad. For å finne fram må vel være en vesentlig del av turen – også når du skal bevege det til fots eller på sykkel?

 

FAKTA OM VEIFINNING OG TJENSTEDESIGN

Kjersti​ ​Holhjem​ ​(28),​ ​tjenestedesigner
Prosjektansatt​ ​i​ ​Fredrikstad​ ​kommune,​ ​Virksomhet​ ​for​ ​Parkering​ ​og​ ​Transport
Rapporterer​ ​til​ ​Sykkelgruppa​ ​i​ ​Nedre​ ​Glomma (Sarpsborg og Fredrikstad).​ ​
Ansvarlig for tiltaket​ ​plan​ ​for​ ​skilting​ ​av​ ​sykkelvei, videreutviklet til: «et​ ​veifinningssystem​ ​som​ ​skal​ ​bidra​ ​til​ ​at​ ​flere sykler».

Involvering

For​ ​å​ ​lage​ ​gode​ ​løsninger​ ​for​ ​de​ ​ulike brukerne blir de ​involvert​​ ​i​ ​prosessen​. Ulike brukergrupper kartlegges for å finne deres behov i «veifinningssystemet».  Målet​ ​er​ ​å​ ​hente​ ​innsikt​ ​om​ ​hvordan​ ​dagens​ ​veifinningssystem​ ​oppleves​ ​av​ ​ulike brukergrupper​ ​på​ ​en​ ​relevant​ ​eksempelstrekke.

Viktige spørsmål: Hvordan​ ​orienterer​ ​de​ ​seg?​ ​Hvorfor​ ​gjør​ ​de​ ​som​ ​de gjør?​ ​Hvordan​ ​opplever​ ​de​ ​strekket?​ ​Hvilke​ ​utfordringer​ ​møter​ ​de?​ ​Og​ ​hva​ ​synes​ ​de trengs​ ​for​ ​å​ ​gjøre​ ​det​ ​ ​ ​bedre​ ​å​ ​finne​ ​frem​ ​og​ ​mer​ ​attraktivt​ ​å​ ​sykle​?

Kan gi gode svar

Kongstenhallen​ ​er​ ​et​ ​relevant​ ​og​ ​viktig mål​ ​for​ ​mange​ ​innbyggere​ ​i​ ​Fredrikstad, ​både​ ​for​ ​de​ ​som​ ​skal​ ​bade,​ ​trene​ ​eller tilreisende.​ ​Det​ ​ønskes​ ​å​ ​tilrettelegge​ ​for syklende/gående å strekningen togstasjonen – Kongstenhallen, noe som har ​​overføringsverdi​ ​til​ ​andre​ ​tilsvarende strekninger.
Fremgangsmåte Ragna​ ​og​ ​Astri​ ​fikk​ ​rollen​ ​som​ ​”veifinnere”​ ​og​ ​fikk​ ​i​ ​oppgave​ ​å​ ​finne​ ​veien​ ​fra togstasjonen​ ​i​ ​Fredrikstad​ ​​til​ ​Kongstenhallen.​ ​De​ ​ble​ ​skygget​ ​og​ ​stilt​ ​spørsmål underveis.​ ​Ved​ ​ankomst​ ​til​ ​Kongstenbadet​ ​ble​ ​det​ ​gjennomført​ ​en​ ​mini-workshop med​ ​oppsummering​ ​av​ ​erfaringene​ ​gjort​ ​på​ ​reisen.​ ​Veifinnerne​ ​fikk​ ​nå​ ​tildelt​ ​rollen som​ ​”Veifikser”.​ ​De​ ​fikk​ ​en​ ​”verktøykasse”​ ​med​ ​nødvendig​ ​utstyr​ ​til​ ​å​ ​lage​ ​tiltak basert​ ​på​ ​erfaringer​ ​på​ ​reisen.​ ​De​ ​nye​ ​tiltakene​ ​ble​ ​satt​ ​opp​ ​på​ ​tilbaketuren.​ ​Det​ ​ble dokumentert​ ​med​ ​film​ ​og​ ​bilder.​ ​

Om​ ​tjenestedesign

Design​ ​handler​ ​om​ ​å​ ​avdekke​ ​behov,​ ​sette​ ​brukeren​ ​i​ ​sentrum​ ​for​ ​all​ ​utvikling,​ ​og​ ​å​ ​utarbeide gode​ ​problemstillinger​ ​for​ ​å​ ​finne​ ​og​ ​utvikle​ ​praktiske​ ​funksjonelle​ ​løsninger.​ ​Disse løsningene​ ​kan​ ​det​ ​være​ ​tjeneste-,​ ​systemorienterte​ ​løsninger​ ​og​ ​produkter,​ ​ofte​ ​er​ ​det​ ​en kombinasjon​ ​av​ ​alt. Tjenestedesign​ ​handler​ ​om​ ​å​ ​organisere​ ​folk,​ ​infrastruktur,​ ​kommunikasjon​ ​og​ ​fysiske komponenter,​ ​sånn​ ​at​ ​summen​ ​av​ ​dette​ ​gir​ ​høyere​ ​verdi​ ​og​ ​kvalitet​ ​-​ ​både​ ​for​ ​de​ ​som​ ​tilbyr tjenesten​ ​og​ ​for​ ​de​ ​som​ ​bruker​ ​tjenesten.

 

Färgelanda kommun satsar på elfordon

Färgelanda har startat resan mot en fossilfri kommun och har nu köpt en första elbil.

– Jättespännande, det är en del av vårt fossilfria tänk i Färgelanda kommun. Ser väldigt mycket fram emot att utöka vagnsparken med fler elbilar, säger ett glatt kommunalråd Ulla Börjesson.

En elbil behöver förstås ladda sina batterier och kommunen har fått beviljat sin ansökan om bidrag till laddstolpar. Det kommer bli en laddstation för kommunens bilpool. Men även två publika laddstationerska upprättas. En vid kommunhusets besöksparkering och den andra vid i centrum. Den nya elbilen ska ingå i kommunens bilpool och kommer kunna nyttjas för resor i tjänsten.

– Jag hoppas att personalen tycker att det ska bli spännande att prova elbilen och därmed få inspiration att byta ut sina gamla bilar, säger kommunalrådet Ulla Börjesson förhoppningsfullt.

 

Håller löftet om fossilfri fordonsflotta 2030

Hur lång man kan köra innan elbilen behöver ladda batterierna är svårt att säga eftersom det beror på temperatur och körstil. Men vi räknar med att elbilen klarar 18-20 mil på en laddning året runt. Det har faktiskt redan utförts en tjänsteresa fram och tillbaks till Åmål och det gick alldeles utmärkt. Det var runt tre mil kvar i batteriet.

– Så det ser väldigt positivt ut att vi ska kunna hålla vårt löfte med att vi ska vara fossilfria till 2030, säger kommunalråd Ulla Börjesson.

Text och bild: Färgelanda kommun

“Dags för företagen att satsa på fossilfria fordon”

Hälften av alla nya bilar köps idag av företag och organisationer. Därför är det viktigt att sätta fokus på tjänste- och förmånsbilarna för att klara målet om fossilfria transporter 2030.

Enligt regeringens samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige, Svante Axelsson, har många företag och organisationer redan insett detta och många beslutar sig nu för el-, biogas- eller hybridbilar när de köper nya fordon.

– Det är ju så att priserna på exempelvis elbilar rasar just nu, det är ju också en attraktiv bil. Man är sugen på något modernt, säger Svante Axelsson.

Det handlar också om en osäkerhet kring dieselbilen, som av hälsoskäl kan komma att begränsas med miljözoner i de svenska stadskärnorna – och vem vill ha en bil som inte går att köra in i Göteborgs centrum, frågar Svante Axelsson retoriskt.

– Det är ett momentum nu där man ser att dieselbilen är på väg ut. Fossilbil överhuvudtaget är inte aktuellt. Biogas, el, hybrid, det är modernitet.

Tjänstebilsutmaningen som lanserades av Fossilfritt Sverige i Vänersborg innefattar enbart bilar med bonus i det nya bonus-malus-systemet och främjar därför el-, laddhybrid- och biogasbilar.

Ett femtiotal representanter från regionen, flera kommuner och bilhandlare med flera var på plats vid Restad gård för att lyssna när utmaningen lanserades.

– Fyrbodal är en av Sveriges bästa platser när det gäller framförallt biogasen, och hela Västra Götalandsregionen ligger i framkant, så det var en dubbelvinst att komma hit. Här finns tradition, engagemang och många goda krafter.

 

 

 

Åpning av egen elsykkelbane

Inspiria i Sarpsborg forsterker satsingen på elsykkel. Nå kan alle komme og prøve en elsykkel på egen bane.

– Vi hadde plass og vi hadde ideen. Og ingen andre hadde gjort det før, så jeg er stolt av å invitere til åpning av Norges første elsykkelbane, sa en engasjert administrerende direktør av Inspiria, Geir Endregård under åpningen av den nye banen på Inspiria.

Den nye elsykkelbanen er 500 meter lang, og inneholder svinger, bakker og en flat strekning slik at folk som tester kan både kjenne farten i sykkelen, men også mestre bakker og svinger.

Inspiria skal inspirere

Endregård er levende opptatt av at senteret skal inspirere folk til endring. Og håper at det nye elsykkelanlegget skal få folk til å prøve elsykkel for første gang for å se om elsykkel er noe for dem. Han får støtte av Elbilforeningen.

– Dette anlegget er særlig viktig fordi det er tilgjengelig for mange som kanskje ikke engang har vurdert å prøve elsykkel, men de vil prøve fordi de allerede er på Inspiria, sier Hulda Tronstad, seniorrådgiver i elektrisk mobilitet i Elbilforeningen. Hun sto tidligere ansvarlig for Norges største elsykkelprosjekt, og ser at det fremdeles er langt fram til at «folk flest» har prøvd en elsykkel.

Tronstad legger særlig vekt på tilbudet som finnes av lastesykler og den muligheten det nye anlegget gir for å teste en slik.

– En lastesykkel er mer enn noen andre sykler en erstatning for bil. Men det er en annen sykkelopplevelse og krever mer før en beslutning. Og når man da får tilbud om både tohjulslastesykler, trehjulslastesykler samt longtail, så har man et svært attraktivt anlegg som kan bidra til at folk faktisk velger sykkel framfor bil.

Mange bidragsytere
Åpningen ble offisielt utført av leder i samferdselskomiteen i Østfold, Olav Mo (KrF) og leder av opplæringskomiteen, Elin Tvete (Sp).  Elsykkelbanen er finansiert av Østfold Fylkeskommune og Bypakke Nedre Glomma fra statens belønningsordning, samt bypakken via Sarpsborg kommune og Smart City.
– Vi mener det er en viktig og riktig satsing å bruke midler på en slik øvingsbane, sa Olav Mo i samferdselskomiteen. Han brukte dagen til å teste ut elsykkelgliset på en elektrisk terrengsykkel, en 2018 modell Haibike, utlånt av Beach Mountain.


På utendørsanlegget finnes allerede en trafikksikkerhetsløype på 360 meter, 110 meter Pumptrack, 100 meter trehjul/løpesykkelløype, pen beplantning og mye utstyr. Et knippe ulike elsykler kan brukes av besøkende, og i løpet av sommermånedene har over 1000 benyttet sjansen til å prøve en elsykkel – de fleste av dem for første gang.

Inspiria brukes av alle skolene i Østfold, men stadig flere besøker senteret i helgene. Og sykkelanlegget er et populært trekkplaster. Det brukes også som åpent nærmiljøanlegg når selve senteret er stengt.

Elbilsalget tar av i Østfold

Østfold har ligget litt etter resten av landet, og særlig våre naboer nærmere Oslo, når det gjelder elbilsalget. Men nå kan dette være i ferd med å snu. De siste 12 månedene har salget av rene elbiler økt med over 70 %, og salget av ladbare hybrider økt med over 60 %. Samtidig ser vi et kraftig fall i salget av fossilbiler, særlig kraftig går det ut over dieselbilene.

ØstfoldAkershus
Bensin-19,1-17,4
Diesel-37,9-16,9
Elektrisitet71,374,2
Hybrid43,729,4
Plug-in hybrid61,538,6

Kilde: OFV

Leder for samferdselskomiteen i Østfold fylkeskommune, Olav I. Moe, mener dette viser at vi kan klare å redusere klimagassutslippene fra transportsektoren i Østfold.

– Det er fortsatt et stykke igjen til vi når ambisjonen om fossilfri transportsektor, men denne statistikken viser at vi beveger oss i riktig retning. Når vi i tillegg ser at 80 % av kollektivtransporten går på biogass, elsykkel-interessen øker, og at trafikkveksten i Nedre Glomma har snudd, så er jeg positiv til at vi kan klare å redusere klimagassutslippene fra transportsektoren i Østfold, sier Moe.

El-bycyklar på plats i Ski kommune

Foto: Heidi Gangsø

 

Invånarna i Ski får möjlighet att köra elcyklar. Det är kommunen som har köpt in cyklar till stan. Målet är att ha en flotta på inte färre än 100 bycyklar inom några år.

 

Målsättningen med satsningen är att ge invånarna möjlighet att testa elcykeln. Den kan bli ett transportalternativ som bidrar till såväl folkhälsa, som bättre stadsmiljö och inte minst, minskade klimatgasutsläpp.

– Omtrent 45 procent av alle bilreiser i Norge er under 5 kilometer, hvilket er en grei avstand å tilrettelegge med el-sykkel. El-sykkel har altså potensial å erstatte mange reiser med personbiler og er dermed et sentralt tiltak for å redusere en stor del av klimagassutslippene i Ski kommune, forteller miljørådgiver Anders Berggren.

Fler elcyklar och laddstationer

Vill du hyra elcyklarna i Ski får du registrera dig på kommunens cykelwebbsida och välja abbonnemang. Elcykel går att hyra per timme, men det blir billigare om man tecknar sig för ett månads- eller års-abonnemang. Än så länge finns åtta cyklar och en laddstation vid Ski storcenter, men kommunen räknar med att ordningen kommer att byggas ut.

– Det blir enkelt å prøve el-sykkel for en veldig billig pris. Vi håper også at dette vil bidra til å skifte fokus i planleggingen av byen fra bil og vei som tar mye plass til sykkel som tar mindre plass og dermed kan gi mer plass for boliger og parker. Et annet ønske er at nabokommuner og næringsliv blir med på satsningen og etablerer ladestasjoner og kjøper el-bysykler til innbyggere og ansatte. Målet er å ha 100 el-bysykler innen 2021, forteller Anders Berggren.

Partners i Fossilfri 2030Partners i Fossilfri 2030
© 2016 Fyrbodals kommunalförbund
Producerad av: Bozzanova
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra ditt besök.